Articles à lire ou à relire

Marx, el Estado y la política

El libro de Antoine Artous sobre Marx, el estado y la política ataca un vasto y difícil tema. El libro abarca dos de las principales críticas hoy dirigidas a la obra fundadora de Marx: la ausencia de una teoría del Estado, y el carácter incompleto de su pensamiento político. Se sabe que, en los diferentes […]

Lire la suite

Actualidad del marxismo

Respuestas de Daniel Bensaid a las preguntas de jóvenes militantes de la organización política marxista Vpered, tras su congreso llevado a cabo en Moscú de noviembre del 2006. Vpered: ¿Qué partes de la herencia marxista pertenecen claramente al pasado, y cuáles te parece que conservan hoy en día la vigencia de siempre? Daniel Bensaid: Me […]

Lire la suite

Una respuesta a Alain Badiou

En su número del 27 de enero, Libération ha publicado una larga entrevista con el filósofo Alain Badiou, donde este exponía su escepticismo frente al lanzamiento del Nuevo Partido Anticapitalista (Nouveau parti anticapitaliste – NPA). El filósofo Daniel Bensaïd le responde aquí. La revolución ha devenido “un concepto vacío” y “el mismo NPA no prepara […]

Lire la suite

« Théorie de la valeur, travail et classes sociales »

« Pas besoin pour entrer en lutte d’avoir entre ses mains les clés du paradis ou de la cité parfaite. C’est en résistant à ce qui semble irrésistible qu’on devient révolutionnaire sans le savoir » Introduction de l’entretien Daniel Bensaïd est mort au combat, le 12 janvier 2010. Il était en première ligne dans la […]

Lire la suite

Souverainetés, nations, empires

Cet article est très proche, mais plus court, que l’article « Souverainetés et Empires » également présent sur ce site et paru initialement en février 2002 sur le site du Germ. La généralisation relativement récente de l’État-nation comme forme historique d’organisation politique accompagne la genèse et le triomphe du capitalisme à l’échelle planétaire. Son développement […]

Lire la suite

Requiem ezker hilotz batengatik

Partidu sozialista, hamarkada hau baino lehenagotik hona, krisi existentzial batez zulatua dago. 1990 ondorenetik, Laurent Fabiusek atzera bueltarik gabe aitortzen zuen: “Ziurrenik demokratikoa bada ere, gaur egungo sozialismoa zertan da oraindik sozialista?” Lau urte geroago, Lionel Jospinek, orduan idazkari nagusia, onartzen zuen bere aldetik: “Erreformak garaitu dio iraultzari, bainan badirudi erreformazaleek ez dutela erreforman sinisten”. […]

Lire la suite

Partidu antikapitalista berri batentzat kuestioak

Raoul-Marc Jennar-en eskutitzari (2008ko apirilaren 7a) erantzuna. Raoul-Marc, 2005ko Itun Konstituzionalari ezetz-aren aldeko kanpainaren eledunetako bat izan zen, eta 2007ko Presidentzialetarako Jose Bovéren hautagai-zrrendaren aldeko talde antiliberalen kanpainaren sustatzaile. Raoul-Marc Jennar estimatua: Lignes aldizkarian argitaratu den elkarrizketari buruzko zure eskutitza-interpelazioa jaso berria dut eta biziki eskertzen dizut. Izan ere, bertan ukitzen bait dituzu, intentzio-prozesuen atzean […]

Lire la suite

Krisi estrategiko bat

Jean Marie estimatua: Attac-en estrategiaren inguruan idatzi duzun txostenak, neurri batean azken urtean eduki ahal izan ditugun desadostasunak baieztatzen baditu ere, badu meritu bat: galdutako okasioen hausnarketa nekagarrian hertsi ordez, gogoeta prospektiboari irekitzen diola bidea. Bira politikoaz ari da (horren sintomak atzemanak genituen lehendakaritzarako eta legislatiborako hauteskundeak bainan dexente lehenago) eta horrek eskatzen digu guztioi […]

Lire la suite

Politikaren denbora hautsia

Nahiko zabaldua dagoen ideiak bestelakoa badio ere, Marx ez da historiaren filosofoa. Areago, bera izan zen, eta Nietzscheren Ez-garaiko gogoetak baino lehenago, Blanquiren Eternité par les astres, Peguyren Clio, Walter Benjaminen Historiaren kontzeptuari buruzko tesiak, edo Siegfried Kracauerren hil ondoren argitaraturiko L’histoire baino lehenago, historia unibertsalaren filosofia espekulatiboekin (jainkozko probindentzia, teleologia naturala, edo Espirituaren odisea) […]

Lire la suite

Atzo eta gaurko marxismoak

Vpered: Zeintzuk dira, heredentzia marxistari dagokionez, behin betirako iraganak diren aldeak, eta zeintzuk, zure aburuz, gaurkotasun osokoak? Daniel Bensaïd: Ez dago herendentzia bakarra, hainbat baizik: bada marxismo “ortodoxoa” (Estatuarena edo Partiduarena), marxismo zientifista (edo positibista) eta marxismo kritikoa (edo dialektikoa), edo baita ere Ernst Bloch filosofoak marxismoan bereizten zituen “korronte hotzak” eta “korronte beroak”. Ez […]

Lire la suite